Sista blogginlägget

Våren 2017 träffades för första gången en handfull ungdomar som skulle komma att bli kärnan i ”Kulturgrupp för unga”. Det var en tuff start, alla var blyga, några osäkra på vad vi skulle göra och visste inte om de ville vara med eller ej, många var ensamkommande unga med en osäker framtid, få var svenskar till en början.  Efter hand växte gruppen och blev så småningom en stadig grupp där vi trevande lärde känna varandra.

Att arbeta med ”Kulturgrupp för unga” är det roligaste och det svåraste jag har gjort under mina tjugo år som bibliotekarie. Det roligaste därför att vi har lärt känna varandra på djupet, vi har pratat om viktiga saker och vi vågat en massa saker tillsammans. Vi har lagat mat från olika kulturer, läst varandras dikter, gått höghöjdsbana, samtalat med författare som kommit på besök. Det svåraste därför att många av gruppens deltagare har under större delen av tiden levt i ovisshet kring beslut om deras asylansökningar. Det har varit många allvarliga samtal både enskilt och i grupp, många tårar och ibland sms dygnet runt.

Deltagarna, som varit mellan 15 och 21 år, har blivit tre år äldre sedan vi startade. Några har lämnat Vallentuna för studier på andra håll i Sverige eller i världen, några har fått jobb och andra har flyttat. Så nu är det dags för ”Kulturgrupp för unga” att sätta punkt. /Anna

 

Till alla fantastiska ungdomar!
Jag kommer aldrig glömma föreställningen ”Ung i världen” där ni läste poesi, sjöng och spelade samt dramatiserade en kort teaterpjäs som vi gjort tillsammans. När jag satt på första raden och såg er på scenen tänkte jag: ”Detta måste vara höjdpunkten under min tid som ungdomsbibliotekarie!”

Jag kommer heller aldrig att glömma när vi var på Gröna Lund och Omid skrattade på riktigt för första gången sedan han kom till Sverige eller när Gholam åkte karusell eller när Sara och Mukhtar vann gosedjur eller när vi skulle ta oss uppför trapporna till Lustiga huset!

Men det som jag allra tydligast kommer bära med mig i minnet från åren med er är den här bilden:
20190608_200512

Integration när den är som allra bäst! (Ungdomar från Sverige, Afghanistan och Syrien som improviserar matlagning tillsammans på tältplatsen på Fjällnora friluftsområde.)

Ni är fantastiska och jag hoppas (och vet!) att vi kommer finnas kvar i varandras liv även efter att våra organiserade Kulturgrupps-träffar upphör! Ta hand om er alla! ❤

 

För tre år sedan…

Det var en grupp som hette inget i börjanhjärta1 litet
Där samlades många från ingenstans
I början var alla vi blyga och tysta
Sedan började med tiden alla våga
Alla vågade och blev pratsamma
Där sade en kille: ”Jag kommer fortsätta att komma Men om det kommer nya De nya borde vara svenskar Utan svenskar borde jag inte komma Därför att de andra syns redan varje dag”
Då började fina ledaren Anna fundera
Hon gjorde sitt bästa att välkomna nya
Det gick nästan perfekt Tack vare Anna
Efter ett tag började man tänka
Tänka kring vad gruppen ska heta
Alla kom på förslag med olika namn
Men inget av dem fastnade riktigt i hjärtat
Då kom man äntligen på ett namn
Ett namn som gruppen ska heta
Alla kommer från olika håll
Alla har olika bakgrund
Men samma fina hjärta
Därför ska den heta kulturgrupp för unga
Ni alla är underbara
Och jag är tacksamma för alla minne
Ta hand om er alla fina
Med detta ord tackar Omid er alla

Genusfotografen

Onsdagen den 27 november kom Thomas Gunnarsson,Genusfotografen, till Vallentuna. Vi var några från Kulturgruppen som var med på en workshop med honom innan hans föreläsning.

Vi fick välja bland många olika sorts tidningar och titta på bilder. T ex hur såg kvinnorna ut på bild, vilka färger fanns i bakgrunden? Var det blommor? Kvinnor hade mest färger medan männen hade mest svart i bakgrunden. Männen såg argare ut och kvinnorna var oftast glada. Ofta blev en man fotograferad nerifrån för att han skulle se stor ut. Men en kvinna blev ofta fotograferad ovanifrån. Kvinnor var mest med på reklam om parfymer och läppstift och sådana saker. Mannen var mer med när det handlade om gym och affärer och olika sorters sporter.

Vi klippte ut bilder ur tidningar och gjorde egna nya bilder av dem. Det kunde t ex se ut så här. En prins i balklänning och Snövit i prinskläder. Eller en man i brudklänning.

Vi arbetade i grupper och efteråt berättar vi för varandra hur vi hade tänkt när vi gjorde nya bilder.

Det viktiga var att vi i framtiden skulle bli medvetna om hur bilder användes. Och att det är viktigt att alla ska få synas på bilder för att det ska vara jämställt. Man ska inte bara visa kvinnor i slöja när det är något som handlar om invandring eller om integration. Man ska visa dem på bild vid andra tillfällen också då blir det mer rättvist.

20191128_081933

Jag tyckte det var mycket intressant. Och nytt för mig. Jag hade aldrig tänkt på sådana saker förut. Nu har jag tänkt på det massor av gånger när jag sett bilder. Jag lärde mig verkligen mycket. /Gholam

Det resande demokratilabbet

demokratilabbet-forstoringsglaset-1200-2

Onsdagen den 16 oktober samlades delar av Kulturgruppen för att se på utställningen Det resande demokratilabbet. En utställning som visas i Vallentuna kulturhus under tre veckor nu i oktober. Det handlar om att lära sig att genomskåda propaganda. Att läsa av de budskap man möts av på olika ställen. Vi pratade om svart, vit och grå propaganda och om de fem propagandateknikerndemokratilabbet-skapet-423x600a:

  1. Spela på känslor
  2. Vi och dom
  3. Förenkla och vinkla information
  4. Specificera en målgrupp
  5. Repetera budskapet

Vi lärde oss också att budskap paketeras på olika sätt för att nå fram till olika målgrupper.

Vi pratade om hur lätt det är att manipulera bilder och att det numera går att göra filmer där man får det att se ut och låta som om människor säger saker de aldrig har sagt på riktigt.

Vi gjorde några övningar tillsammans. T ex en där man låtsas vara en grupp med lärare som ska övertyga sina elever, med hjälp av propagandateknikerna, att jorden är platt. Idéer som kom fram var t ex att man kan repetera samma budskap till skoleleverna under långt tid (inleda varje lektion med att information om att jorden är platt) och hur man kan spela på barnens känslor (den som känner sig dum kommer inte protestera).

På slutet av visningen talade vi om vilka verktyg som finns för att inte bli lurad. Hur man kan sakta in och tänka efter innan man gör något, att man kan se till att sticka hål på sin egen filterbubbla och att det är viktigt att läsa av bilder i flera steg (Vad visar bilden? Vill den säga mig något?).

För den som är mer intresserad kan man ta del av följande filmer som handlar om hur man framställer en propagandafilm. Se först filmen ”Det nya hotet” och sedan filmen ”Det nya hotet – så här gjorde vi filmen.” Det är statens medieråd som tagit fram materialet.

Bokmässan i Göteborg

Torsdagen den 26 september var vi 3 personer som satte sig på tåget som skulle ta oss ner till ”goda glada Göteborg!” för att citera tågföraren. Inte nog med att han var väldigt peppig – han informerade oss även om hur bra vi var som var klimatsmarta genom att välja tåg istället för flyg. Det kändes ju ändå rätt kul att få höra.

Väl nere i Göteborg tog vi sikte på en asiatisk restaurang. Buffé som bjöd på sushi, mongolian barbecue och asiatiska varmrätter. Gott!

Värt att nämna var att jag lyckades glömma min handväska på restaurangen som jag såklart inte insåg förens dörrarna på spårvagnen hade stängts… Så de tre vännerna fick gå av vid nästa station för att ta sig tillbaka. Det vart en hård kamp mot liv och död när man knappt visste vart eller när man kunde gå över vägen för att undvika att bli påkörd av bil och spårvagn.

Skönt nog kunde vi alla tre andas ut när vi kom fram till hotellet – något blöta men oskadda allihop. Hotellet kändes levande och välkommande då lobbyn hade något som kunde liknas vid ett tivolitema. Egentligen var det nog mest inspirerat av travbanan som låg utanför. Under tiden som Anna checkade in oss passade jag och Gholam på att spela biljard (GRATIS!!). Gholam var grym, jag…var lite mindre bra. Men hade kul ändå! Vi samlades på Annas rum för att gå igenom vad vi skulle säga på fredagen. När det kändes hyffsat säkert spreds vi till våra egna rum. Föga förvånande fann jag att någon redan hade bosatt sig i mitt rum. Även om det såklart är kul och spännande att träffa nya människor kändes det inte riktigt som rätt tillfälle. Så istället för att acceptera detta öde med min surprise sovkamrat gick jag skrattandes ner till lobbyn. Skönt nog tyckte inte de heller att jag skulle behöva sova med denna okända man utan jag fick ett eget rum på 12 våningen med superbra utsikt över den nedsläckta travbanan. Konstigt nog var jag inte jätteintresserad av att sitta och stirra på den. Jag tog mig en kopp äckligt te och gick sedan och la mig.

Fredagen den 27 september var det dags. Bokmässan. bm1Anledningen till varför vi var i Göteborg. Såklart regnade det ute och inte var någon utav oss klädda efter väder. Smått blöta ställde vi oss i den stora massan av folk i hopp om att få komma in. Jag skriver massan då det var omöjligt att bilda någon typ av kösystem med alla dessa människor samlade på denna lilla plats. Det gick kanske 5 minuter så insåg vi att vi såklart stod i helt fel ”kö”. Skulle man lämna in jackor eller någon typ av väska skulle man stå i en annan kö först, innan man ställde sig i den stora som vi hade ställt oss i. Typiskt.

Tiden gick men vi kom tillslut in på mässan. ”Wow” var första ordet som uppstod i mitt huvud och då hade jag ännu inte insett hur stort det faktiskt var. Att gå igenom allt skulle ta timmar. ”FANTASTISKT”. Vi gick till scenen där vi skulle prata på senare under dagen. Detta skulle komma att bli vår samlingsplats mitt i allt kaos. Vi spred ut oss och samlades igen ca 20 minuter innan det var dags för oss att gå upp på scenen.bm2

Vår föreläsning i korta drag såg ut såhär:

1. Gholam och jag läste upp olika citat från de två utvärderingar vi har gjort.
2. Anna presenterade sig själv, därefter kom jag och Gholam att göra detsamma.
3. Anna berättade hur kulturgruppen kom till.
4. Jag berättade vad vi har gjort för olika saker de senaste 2,5 åren och hur viktiga de alla olika sakerna har varit för oss. Både som grupp och individuellt.
5. Gholam fick berätta vad gruppen betyder för honom och varför han valde att börja.
6. Anna visade Gholam och Erfans böcker.
7. Anna frågade mig vad gruppen betyder för mig.
8. Vi avslutade.

bokmässan

I efterhand frågade några om vi var intresserade av att föreläsa på bibliotek i allmänhet vilket såklart lät jättekul och intressant! Så vi får se hur det blir med det i framtiden.

Vi strosade runt på bokmässan i några timmar tills klockan var 4, för då var det dags att ta sig till centralen. Hur låter spöregn + papperskassar + böcker i era öron? Inte så bra kombo va? Men det var vad vi ställdes inför när vi gick ut från bokmässan. Pga av klimatdemonstrationen gick inte spårvagnarna ända fram till stationen så sista biten fick vi ta oss fram till fots. Mindre kul men det var bara att göra!

Hungriga som vi var, lokaliserade vi oss till Tacobar som låg på stationen och åt en riktig festmåltid innan det var dags att sätta sig på tåget och åka hem.

Gisses vilken kul upplevelse detta var.
– Would do again
//Stella Sunnberg

Erfans Mardröm

Många av ungdomarna i Kulturgruppen tycker om att skriva. Erfan är en av dem. Han har skrivit om sitt liv i boken Mardröm. Den handlar om hur det är att leva som papperslös afghan i Iran och i Sverige. Erfan har varit papperslös i 19 år och han registrerades en dag för sent hos migrationsverket för att omfattas av den nya gymnasielagen. En viktig bok att läsa för oss som inte varit papperslösa en enda dag i våra liv!

Du kan läsa boken från två olika håll  – på svenska eller på dari!

Inom kort finns boken att köpa från en internetbokhandlare nära dig! Eller fråga efter den på ditt bibliotek, finns den inte så lämna gärna ett inköpsförslag.  /Anna

Hösten 2019

Vad händer för Kulturgruppen hösten 2019?

Jo, du kan bland annat delta i poesiverkstad, få en guidning i utställningen ”Det resande demokratilabbet” eller vara med på en workshop med genusfotografen Tomas Gunnarsson.

Poesiverkstad, 18 september kl 16 – 18 Anmäl dig senast den 16 sep till bibliotek@vallentuna.se eller 08-587 853 50

Radikalisering på nätet  Torsdag 10 oktober kl 18.30
Isobel Hadley-Kampts föreläser om hur ”vanliga människor” spårar ut och varför vi beter oss omoget i sociala medier.

Det resande demokratilabbet Visning för Kulturgruppen onsdagen 16 oktober kl 18.30
Lär dig genomskåda budskap och bli en propagandaavslöjare!

Alla är genusfotografer  Föreläsning onsdag 27 november kl 19 – för alla.
Tillfälle att delta i workshop innan föreläsningen finns. Den pågår kl 17 – 18.30. Anmäl dig till bibliotek@vallentuna.se eller 08-587 853 50. Workshopen riktar sig till dig som är mellan 15 och 25 år.

 

 

Bok- och biblioteksmässan!

I höst besöker jag Bok- och biblioteksmässan tillsammans med två ungdomar från Kulturgruppen! Fredagen den 27 september kl 12.40 står vi på Biblioteks- och berättarscenen i D-hallen. Välkommen dit för att lyssna på oss!
/Anna, mångspråks- och ungdomsbibliotekarie

Med känslor som bomber – om unga och integration

”Det finns ett stort behov av platser där unga med olika kulturella bakgrunder kan mötas. Längtan efter att prata med varandra är mycket stor. Men hur hittar man de intresserade ungdomarna och får dem att komma till biblioteket? Och hur får man dem att stanna kvar och engagera sig? Vad händer i mötet mellan ungdomar som vuxit upp med en västerländsk kultur i hela sitt liv och ungdomar som satte sin fot i ett bibliotek för första gången som 15-åringar? Kulturgruppen består av ungdomar mellan 15 år och 22 år och har blivit en mötesplats för dem som tycker om att samtala, läsa och skriva.”